Site icon

Köksfranska modeord -på ren svenska

Köksfranska modeord -på ren svenska

Köksfranska modeord -på ren svenska

Uttrycket köksfranska har väl alla stött på och förstår nog vad det betyder. Vi förstår säkert, och kanske rentav använder, en del av köksfranskans ord eller uttryck utan att tänka på det. Ofta blir köksfranskan försvenskad i de svenska restaurangköken. Det kan låta lite udda med ett halvfranskt ord inslängt här och där men det har sin funktion i köket. De köksfranska orden får svenska böjningar och ändelser. Att koka ur en stekpanna heter ”déglacer” på franska och blir ”deglacera” på svenska, att täcka något med sås heter ”napper” vilket blir ”nappera” och när du iskyler något heter det ”frapper” som således blir ”frappera”. Vi ”-erar” mycket alltså.

Franska, svenska eller mittemellan

En intressant betraktelse är alla modeord som tv-kockar och matbloggare slänger sig med. Man ”går i med” och ”slår”, ”deglacerar” och ”bakar av”. Jag är själv inte Guds bästa barn i det här sammanhanget men jag försöker att förtydliga mig när jag använder de köksfranska uttrycken. Mina vanligaste köksfranska ord är förmodligen ”deglacera”, ”panera” och ”mise en place”. Kolla själv på matlagningskapitlen i tv-showerna. Det är inte klokt vad man ”går i med” och ”slår”.

Låneord

Att använda inlånade ord i försvenskad form är inget ovanligt. Det är vanligare än vi kanske tror. Franskan, tyskan och engelskan har påverkat vårt språk i stor omfattning. Franskan blev på modet under Gustav III på sjuttonhundratalet. Vår nära anknytning och omfattande handel med Tyskland har gett oss många tyska ord och uttryck. Engelskan är vår tids språkliga ”farsot” och tenderar att förändra såväl ord, uttryck som grammatik. Vi hör ofta att någon vill bli en lärare eller att man jobbar som polis. Vi böjer våra starka verb svagt, hoppar över ”att” och vet snart inte längre var eller vart vi är på väg. ”That’s life” för att låna ett engelskt uttryck. Språket förändras oavsett vi vill det eller inte. Jag försöker hänga med så gott jag kan men det är inte alltid jag vill.

Digitalgrammatik dörren till analfabetism

Vår digitala kommunikation och mediarapportering har de senaste året påverkat, en del skulle säga utarmat, språket i stor omfattning. Många ungdomar idag får nästan all skriven text via digitala kanaler. Det är inte svårt att förstå att det sker en utarmning av språket när större delen av den i digitala media lästa texten inte är korrekturläst eller ens faktagranskad. Än värre blir det i sociala medier där textutrymmet är begränsat vilket uppmuntrar till de mest osannolika genvägar och förkortningar. ”Läsarna” tillgodogör sig en allt större del av dagens skönlitteratur via talböcker. Läsarna har blivit lyssnare. Effekten av att inte se och läsa det skrivna ordet är svår att överblicka och skulle i värsta fall kunna kasta läs-, och skrivkunnigheten tillbaka till medeltiden när det bara var eliten och kyrkan som behärskade det skriva språket.

Kåseri -från franskans ”causer”

Det var inte riktigt meningen att bli så djupsinnig i det här kåseriet. Det bara blev så. Använd gärna uttryck som nörderi, ordpoliseri eller helt enkelt ”han har för mycket tid”. De stämmer till viss del alla tre. Jag tänkte bara skriva ett litet kåseri om köksfranska och så blev det så här. Språk är kul och min kompis Sven och jag hade senast idag på förmiddagen en sms-konversation där vi raljerade över en artikel i lokaltidningen som rapporterade att något hade hänt. Någon hade eldat något. Oklart vad, oklart var, men troligen inomhus och ingen var misstänkt för brottet. Vi är ganska lättroade Sven och jag. Som du förstår har jag inte bara funderingar och gnäll om språkutveckling utan även en god portion barnslighet.

Citat

Den gamle finansministern Gunnar sträng, som var en jordnära man med både hängslen och livrem, lär ha sagt; ”Jag använder inte utrikiska ord när det finns adekvat svensk vokabulär”.

Exit mobile version