I östra Västergötland ligger gamla Skaraborgs län. Och det ligger verkligen där fortfarande. Sammanslagningen till storlänet Västra Götalands län har inte slagit igenom riktigt i Skaraborg och kommer förmodligen inte att göra det heller. Skaraborgarna säger Skaraborg och vet precis var gränsen går. Dialekten vårdas och ärvs vidare från generation till generation. I Skaraborg talas det västgötska och ju längre upp i nordost man kommer desto bredare blir den. Det finns flera ord och uttryck som är genuint skaraborgska. Ett av dem är ”hälta-hälta” som är streetfood från Skaraborg för skaraborgare.
hälta-hälta -fördel mos
Uttrycket är i grunden ganska enkelt och kan förstås av de flesta svensktalande. ”Hälta-hälta” = hälften-hälften. Så lång är allt klart som korvspad. Efterledet -”fördel mos” kräver av lyssnaren att denne först förstår vad ”hälta-hälta” innebär i praktiken. ”Hälta-hälta” är för alla äkta skaraborgare en beställning i en korvkiosk av en mosbricka med hälften potatismos och hälften pommes frites. Om beställaren önskar lite mera potatismos än pommes frites så lägger vederbörande bara till ”fördel mos” i beställningen. ”hälta hälta -fördel mos”.
Inte nog med det…
En beställning enligt ovan är reversibel. Det vill säga att det går självklart även att lägga till ”fördel pommes” om man önskar lite mera pommes frites än potatismos. Är man lite kinkig med andelarna av de olika ”potätera” så kan man precisera sin beställning ytterligare. ”Hälta hälta, fördel mos, 60-40” betyder som du vid det här laget förstår en mosbricka med 60% potatismos och 40% pommes frites. ”Hälta hälta” serveras ofta i ensamt majestät men självklart kan du få det med korv, hamburgare, köttbullar eller kyckling utan att någon höjer på ögonbrynen.
Ingen beslutsångest
En vanlig beställning på Hanssons i Vara är ”två grellatta å hälta hälta”. Två grillkorvar med potatismos och pommes frites alltså. Om beställningen istället för ”grellatta” hade varit ”kokta” hade det serverats kokt korv istället för grillad. En fördel med den skaraborgska specialiteten ”hälta hälta” är att man slipper välja. Det går att få det bästa av två världar. Ingen beslutsångest för den vankelmodige alltså.
”Hälta hälta” ett kommersialiserat begrepp
Uttrycket ”hälta hälta” omhuldas av mycket lokalpatriotism och stolthet vilken märks bland annat på att det till och med skapats en ”merchandise”- marknad. Den som vill vårda sitt skaraborgska dialektala särdrag kan numera köpa t-shirts och tavlor där ”hälta-hälta” framhålls.
Dialekter är underbara
Dialekt är underbart. Jag njuter verkligen av att våra dialekter trots allt lever kvar. Trots allt säger jag för att det sker en ständig urvattning via riksmedia som inte odlar några dialekter. Utom möjligtvis en och annan 08-touch som ”tjúgi” istället för tjugo och ”vart” med långt a, vilket inom fonologin kallas ”lång allofon”. Våra dialekter skiljer sig mycket åt och har ofta helt lokala ord och uttryck som bara förekommer i den egna dialekten. Visst är det härligt? Precis som meteorologerna på sina kartor ritar isobarer som är linjer som förbinder platser med samma lufttryck så ritar dialektforskarna isoglosser. Dessa markerar gränser mellan olika språkliga fenomen som till exempel var man använder tungrots-r eller ej.
Språkpolis -jag?
När man, som jag, har vissa drag som påminner om språkpoliseri så kan man inte undgå att märka förändringar i språket som lanseras via massmedia. Ibland, tyvärr ganska ofta, stöter man på rubriksättning och språkhantering som inte lämnar någon av oss språkpoliser oberörda. Ordet ”att” är ett infinitivmärke som markerar att det efterföljande ordet är ett infinitiv. T.ex. ”att äta”. Det verkar som om massmedia har gjort gemensam sak i att avskaffa ordet ”att”. Ofta hör man nyhetsuppläsare säga att något ”kommer bli” istället för ”kommer att bli”. Det ger mig rysningar utmed ryggraden. Jag e-mailade häromåret ett antal ”att” till Sveriges Television eftersom de uppenbarligen hade fått slut på sina. Jag uppmanade dem dessutom att höra av sig om de behövde flera, men jag fick aldrig något svar.
Public service -SVT & SR
Våra statliga mediebolag SVT och SR skall enligt sina sändningstillstånd beakta språkvård och har enligt egen uppgift ledorden begripligt, korrekt, levande och inkluderande. Det är fina ord och låter bra men verkligheten är tyvärr en annan. De statliga massmedierna är inte ett spår bättre än sina kommersiella kollegor. Nu får du inte förledas att tro att jag är en konservativ gränsande till reaktionär språkpolis som är emot alla förändringar i språket. Inte alls. Däremot är jag emot när förändringarna drivs på av slapphet, lättja eller värst av allt bristande språkkunskaper. Många ungdomar, och tydligen även journalister, får idag en stor del av sitt lästa och lyssnade språk via massmedia och sociala medier. Det är därför jätteviktigt att språket som serveras är så bra som möjligt. Annars kan vi se fram emot en framtid utan ”att” och där ”var” blir ”vart”.
Med glimten i ögat/Torbjörn
Länkar
