”Raggmunk bör intas/serveras till lunch på tisdagar men kan i princip ätas när som helst”, står det att läsa på Raggmunksakademiens hemsida. En på samma gång tydlig och specificerad rekommendation och flexibel hållning. Nästan lite politikervagt skulle man kunna säga. Det är säkerligen i all välmening som formuleringen fått de olika råden på var sin sida om ordet ”men”. Vi kan alltså, med raggmunksakademiens goda minne, slå fast att det alltid är rätt att äta raggmunk till lunch men att det är mest rätt på tisdagar. Jag är inte så petig med vilken dag man äter olika maträtter förutom när det gäller tacos och söndagssteken. Dessa avnjutes lämpligast på fredagar respektive söndagar men om det kniper så går det bra även andra dagar. Visst är det härligt att vara både bestämd och vag på samma gång. Så att ingen blir förbannad. Som en omvalssugen kommunpolitiker. Alla nästan nöjda och några glada. Och i det här sammanhanget förhoppningsvis även mätta. För mätt det blir man när man äter raggmunk med stekt fläsk -kors i krösamoset vad gott.
Paltkoma
Postprandiell trötthet eller som man i piteåtrakten säger; paltkoma, har säkert de flesta av oss råkat ut för någon gång. Paltkoman beskrivs som en på gränsen till utmattning varande trötthet vilken infinner sig efter det att man har ätit för mycket pitepalt. Nu har kanske inte alla ätit pitepalt i den mängd som krävs eller kanske inte ätit det alls. Då kan jag glädja er med att det uttrycket paltkoma även är applicerbart på samma tillstånd orsakat av ohämmat intag av andra maträtter. Det går lika bra med t.ex. raggmunk och fläsk eller gräddiga ostar. Juletid lider många av oss av liknande symptom påföljande vårt intag av feta, salta och mäktiga smårätter. I rättvisans namn borde det då kanske heta julbordskoma men låt oss hålla det enkelt. Pitepalt kan liksom en rad andra maträtter intagna i överdriven mängd orsaka paltkoma.
Raggmunken
Själva raggmunken är en en enkel själ. Den består av potatis, ägg, mjölk, vetemjöl, smör och salt. Ingen ”rocket science” alltså. Det är det enkla som är det geniala. Råvaror som hör hemma i det bondesverige vi har med oss i bagaget.
Stekt fläsk
Precis som det låter. Rimmat sidfläsk som knapersteks och får rinna av innan man sätter tänderna i det. När jag var barn och morsan stekte fläsk kunde jag ibland få en bit att knapra på innan middagen. Jag gnagde av fläsket och sparade svålen till sist.
Lingonsylt
Hemma hos oss hade vi inte lingonsylt, Vi hade krösamos. Det var inte så konstigt eftersom mina föräldrar inte plockade lingon. De plockade kröser. Och då blir naturligtvis krösamos och inte lingonsylt. Krösamos och lingonsylt kokas till skillnad från rårörda lingon som precis som namnet antyder rörs råa. Jag skall aningen motvilligt erkänna att jag med åren har kommit att uppskatta de rårörda lingonen mera än de kokta.
Att dricka till raggmunk med fläsk
Ibland föreslås det mjölk till raggmunk med fläsk och det är säkert gott till själva raggmunken och till lingonen. Det brukar passa bra med mjölk till mjölmat som pannkakor etc. Min far avslutade ibland måltiden med att lägga en halv potatis i mjölkglaset tillsammans med lite krösamos vilket han sedan åt som efterrätt med sked och stort välbehag. Jag är lite tveksam till att dricka mjölk till stekt fläsk. Det skär sig lite hos mina smaklökar. Mitt förstaval är nog istället en ljus lageröl utan för mycket beska.
Vanlig rätt på lunchrestauranger
Raggmunk med stekt fläsk är förmodligen en av de vanligaste tisdagsluncherna på lunchrestauranger runt om i vårt avlånga land. Kvaliteten varierar och du kan få allt från en vällagad lunch till en medioker eller till och med en undermålig. Ofta får man vad man betalar för men när det gäller en dagens lunch är inte så alltid fallet eftersom priserna inte varierar lika mycket som för middagsrätter. För att få veta måste du prova och när det är som bäst kan du säkert hålla med mig när jag säger; raggmunk med stekt fläsk -kors i krösamoset va gott.
