Svens hembakta korvbröd -gör skillnad -

I förmiddags tittade min kompis Sven in på en kopp kaffe och en skorpa. Jag gjorde en dubbel espresso, som jag vet att han gillar. Själv tog jag min vanliga kaffe lungo med mjölk. Min egen hybrid mellan italiensk och svensk kaffekultur. Jag ställde fram en påse köpeskorpor på bordet och bjöd med spänning Sven, för att se om han skulle välja underskorpa eller överskorpa*. Sven har som jag kanske har antytt någon gång tidigare en del principer och vanor som han inte gärna ruckar på. Men jag blev lite besviken när han utan att titta bara, så där på måfå, fiskade upp en skorpa ur påsen. Man tror man känner någon…

Svens hembakta korvbröd -gör skillnad

Sven är duktig på att baka bröd och hade med sig en påse hembakta korvbröd och några små tekakor till mig. Han vet att jag är brödfantast och gärna tar tillfället i akt att smaka på hans hembakta kreationer. Idag passade det extra bra eftersom det hjälpte mig med lunchplaneringen. Jag tog omedelbart fram ett par ”Nossebro grillkorvar” ur frysen för att de skulle hinna tina till lunchen. När Sven efter en stunds fikande i köket drog sig hemåt var det dags att fixa min korv-med-brödlunch. Korven åkte ner i stekpannan och korvbröden fick sig några sekunder i micron för bli lite varma. Det var den bästa korvlunchen på länge. I korv-med-brödsammahang är det oftast korven som är i fokus men det är bara att inse att brödet spelar lika stor roll. Ingen kedja är starkare än sin svagaste länk heter det ju.

Senap eller ketchup på korven?

Då kommer vi till frågan om det skall vara senap eller ketchup, eller möjligtvis både och, på korven. För mig är valet lika enkelt som självklart. Bara senap och gärna sötstark. Det finns flera olika varumärken i butikshyllorna och jag har provat många. De är som man säger ”same same but different”. Snarlika alltså. Vilken som är bäst är mest en fråga om tycke och smak. Det finns emellertid en aspekt som inte är helt oviktig och det gäller förpackningen. När jag var barn så fanns det bara senap på tub eller på burk. Numera är de flesta ”korvsenapar” på plastflaska avsedda att klämma ut senapen ur i lodrätt position. De flesta är avsedda att stå på ett håll för att sedan vändas upp och ner vid applicerandet. Ju mindre det är kvar i flaskan desto mer skakade av densamma blir det innan det går att klämma ur någon senap. Designtabbe skulle jag kalla det. Ett gemensamt problem för alla senapsflaskor är att de blir kladdiga vid korken. Vi kan skicka upp teleskop i bana runt solen men inte konstruera en kladdfri senapskork. Det är om inte bedrövligt dåligt så i alla fall trist.

Ketchup på korven?

Till viss del tror jag att ketchup på korven är en åldersfråga. Det är sällan små barn vill ha senap men däremot älskar de ketchup. Kan det vara så att senapskonsumtionen i korvsammanhang ökar med stigande ålder? Kanske, men det är inte statistiskt säkerställt. Ganska många, framförallt från övre tonåren och uppåt, gör det vi västgötar kallar ”tvesovlar”. De har alltså både senap och ketchup på korven. Man kan inte undgå att undra om det beror på att de gillar både senap och ketchup så mycket att de inte vill avstå ettdera eller om de tycker att kombinationen senap och ketchup är extra god. Det skulle även kunna bero på en i korv-med-brödsammanhang uppstående beslutångest. Det är ju trots allt valår i år. Å andra sidan kanske det helt enkelt är vanans makt. Det finns också en liten risk att jag överanalyserar ett beteende som inte behöver analyseras över.

Tekakorna då?

Svens små tekakor är 10-12 cm i diameter och lagom tjocka. Det är viktigt att tekakor inte är för tjocka säger Sven. ”Då blir det bara en massa bröd”. Jag minns när jag skulle bjuda honom på en räkmacka på Café Doppingen vid Hornborgasjön. Jag föreslog Sven att vi skulle ta en räkmacka på uteserveringen. -Bara det är inte för tjocka tekakor svarade han. ”Då blir det bara en massa bröd”. Han upprepade detta, på ett nästan mantraliknande sätt, flera gånger innan vi fick våra räkmackor då hans bekymrat rynkade panna slätades ut och han lättad kunde konstatera att tekakorna var lagom tjocka. Inte för tjocka och ”inte bara en massa bröd”.