Att vi människor har jäst och druckit vin länge är ingen nyhet. I nordvästra Iran har tidigare fynd bedömts vara 7000 år. Nu har dock nya fynd i Georgien vridit tillbaka klockan ytterligare nästan 1000 år. Forskare har hittat 8000 år gamla fragment av stora lerkärl, så kallade ”qvevri”, som vid kemiska och masspektrografiska analyser visat rester av vintillverkning. Några av lerkärlen har bilder av druvklasar och en dansande människa. Fynden gjordes i två neolitiska byar, Gadachrill Gora och Shualaveris Gora, ca 50km söder om Georgiens huvudstad Tblisi. Forskarna tror att detta kan vara det äldsta fyndet av odling av vilda druvsorter för vinproduktion. Stora kärl som kallas qvevri som liknar de nya fynden används fortfarande till vintillverkning i Georgien. Druvklasarna läggs hela i kärlen, krossas och får sedan jäsa tillsammans med stjälkar och kärnor. Troligtvis har lerkärlen använts till både jäsning, förvaring och lagring. De nya fynden publicerades i tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS).
Vinets vagga
Att vinets vagga stod i Kaukasus visste vi sedan tidigare fynd. Vinodlingen har sedan dess gjort en lång resa både i tid och geografiskt. Från Nuvarande Georgien, Iran och Armenien via Libanon, till Grekland och Italien. Grekerna odlade vin i sin koloni vid nuvarande Marseille i södra Frankrike för ca 2500 år sedan. Romarna har stått för en stor del av spridningen av kunskapen att odla vin i Europa. Under sina erövringar planterade de vin runt hela medelhavet och från Mellanöstern upp genom Europa till Storbritannien. Vin har under historiens gång använts som medicin, i religiösa riter, som måltids-, och sällskapsdryck, i matlagning och som berusningsmedel. Katolska munkar har under århundradena haft en stor del i att utveckla vinodling och produktion i Europa. Den kanske mest kände är benedektinmunken Pierre Pérignon (Dom Pérignon), som verkade i klostret i Hauviller i Frankrike, där han utvecklade tillverkningsmetoderna för Champagne.
När européerna på 1500-talet koloniserade Amerika så följde naturligtvis vinet med. Franska franciskanermunkar i Mexico odlade vin för att tillverka nattvardsvin. Därifrån spreds vinodlingen via deras missionsstationer både söderut till Sydamerika och norrut till nuvarande USA. Till Sydafrika kom vinet i mitten av 1600-talet och till Australien i slutet på 1700-talet.
Världens äldsta icke druvbaserade vin tros vara en ca 9000 år gammal kinesisk jäst dryck på ris, honung och frukt.
Bli först med att kommentera