En rejäl bit Parmigiano Reggiano -och den är bara min

En rejäl bit Parmigiano Reggiano -och den är bara min
En rejäl bit Parmigiano Reggiano -och den är bara min

Visst känns det lyxigt att hålla en Parmesanost på dryga kilot i handen och veta att den är bara din. Det både känns och är dessutom lyxigt, för det är ingen billig historia. Men å andra sidan vad kan mäta sig med Italiens och kanske världens mest berömda ost? För det allra mesta är det tyvärr så att kvalitet kostar oavsett om det gäller ost, vin, kläder eller bilar. Det slår mig nu att Italien är ett framstående land när det gäller alla de nämnda produktkategorierna. De är bra på lyx alltså. Parmigiano Reggiano, Brunello di Montalcino, Gucci och Ferrari… Men nu gällde det en rejäl bit Parmigiano Reggiano -och den är bara min.

Parmigiano Reggiano -Quello vero è uno solo

Parmigiano Reggiano ”The one and only” kan man läsa på den officiella hemsidan för ”Consorzio Del Formaggio Parmigiano Reggiano” där man även kan se vilka de 323 certifierade producenterna är. Grana kallas alla italienska extrahårda ostar med grynig konsistens. Förutom Grana Padano och Parmigiano Reggiano räknas t.ex. även Pecorino hit. Grana Padano och Parmigiano Reggiano produceras i väl specificerade områden i Po-dalen och har sina respektive ursprungsmärkningar. Båda ostarna är tillverkade av opastöriserad komjölk. Grana Padano som är den något mildare av de två lagras i minimum 9 månader och Parmigiano Reggiano i minst 12.

Parmesan eller Parmigiano Reggiano?

Parmesan är det franska namnet på Parmigiano Reggiano och är även det en skyddad ursprungsbeteckning PDO inom EU. Benämningen ”Parmesan” används ibland felaktigt om produkter med annat ursprung så det gäller att ha lite koll på vad man köper.

Parmesanost i matlagningen

Parmesanost kan användas på alla håll och kanter. Riven på pastan eller till gratinering, hyvlad på caesarsalladen, bakad som chips och självklart till att äta precis som den är. Jag vet i alla fall att jag kommer att bjuda Lena på min parmesanost och ett glas Chianti ikväll. För även om osten är min, och bara min, så kommer jag naturligtvis att dela med mig av den. Delad glädje är ju som bekant dubbel glädje.

Länkar

 

 

RSS
Följ via E-mail
Facebook
Instagram
Pinterest
Twitter
LINKEDIN
Bloglovin

Bli först med att kommentera

Kommentera

Din e-post adress kommer inte att publiceras offentligt.


*